Gå direkt till innehållet
Studie om hållbarheten hos bYo-yogamattan
Hur hållbar är vår yogamatta bYo? En fråga som har spelat en avgörande roll för oss ända från början. Det var skäl nog för oss att låta undersöka yogamattan, som består av 100 procent kork, närmare. Resultaten av koldioxidavtrycket har gjort oss mycket stolta. Men låt oss börja från början.
Varje dag stöter vi på ordet ”hållbarhet”, eftersom det spelar en allt större roll i media, politiken och reklamen. Det är inte konstigt: miljömedvetenheten utvecklas alltmer från en individuell livsstil till en samhällsrörelse. Det är därför oundvikligt att företag marknadsför sina produkter som ”hållbara” – även om det kanske inte alls stämmer.
När vi började undersöka ämnet yogamattor insåg vi snabbt hur lite hållbarhet som är förankrat i yogavärlden. Det som egentligen överraskade oss ännu mer var hur ofta mattor som i slutändan inte är hållbara hyllas som ”hållbara”. Det var skäl nog för oss att granska saken ännu närmare. Hur hållbar är vår yogamatta bYo? Vi ville veta exakt och beställde en vetenskaplig studie för att fastställa koldioxidavtrycket för vår yogamatta i jämförelse med andra produkter.
Det som utmärker materialet kork är att det inte är träet från träden som används, utan uteslutande barken.
Barken skördas första gången efter cirka 25 år, därefter regelbundet vart 8–9 år.1 Olika studier utgår från att 70 ton koldioxid binds i atmosfären per ton skördad kork.2 En annan studie, UAB 2011, utgår från ett betydligt lägre värde, nämligen 18 kg bundet CO₂ per kg skördad kork, vilket ändå innebär en tydligt negativ CO₂-balans.3
Sammanfattningsvis drar denna studie slutsatsen att värdet från UAB-studien är överskattat med en faktor på 3,6 till 4,5.4
Vi ansluter oss till detta resonemang för att få ett så meningsfullt resultat som möjligt. Man måste till exempel ta hänsyn till arealanvändningen, vilket innebär att ytan där korkekskogen växer också skulle kunna användas till andra ändamål. I slutändan kvarstår dock det faktum att skörden av korkek leder till att upp till tre gånger mer koldioxid binds än om korkbarken inte skulle skördas.
Det är inte bara materialet som är avgörande
Därmed har vi alltså först och främst resultaten för själva materialet. Till detta kommer dock många andra faktorer, såsom energiförbrukningen under produktionen, transportvägar, förpackning och mycket mer. Dessa faktorer har beaktats i våra värden, vilket leder till intressanta resultat.
Viktningen av ursprunget
Den övervägande delen av världsproduktionen kommer från Kina och transporteras sjövägen. På grund av containerfartygens enormt stora lastkapacitet blir dock den relativa CO₂-andelen per kg frakt relativt låg, även om ett containerfartygs totala CO₂-utsläpp är enormt.
Transportvägar
Hur ska man då väga in de höga totala utsläppen i förhållande till de låga utsläppen per kg produkt? Det är svårt att hitta rätt tillvägagångssätt, men när vi jämfört olika transportsätt har vi använt det som antas vara billigast per kg frakt (det innebär att vi i jämförelsen har klassat produkter från Asien som något billigare, även om vi anser att det lägre värdet per kg frakt inte nödvändigtvis är ett tecken på att sjötransporten är hållbar).
bYo-yogamattan tillverkas på ett hållbart och skonsamt sätt i Portugal. Detta är idealiskt eftersom det naturliga materialet bearbetas direkt på skördeplatsen. De korta transportvägarna bidrar till ett ännu bättre resultat.
bYo är koldioxidnegativt!
Med ett värde på -4,93 kgCO₂ ärvi koldioxidnegativa. För att förklara: En produkt är koldioxidneutral när mängden utsläpp som släpps ut i atmosfären motsvarar mängden koldioxidutsläpp som avlägsnas från atmosfären. Påverkan är neutral, noll. Det så kallade ”koldioxidnegativa” går ett steg längre: en produkt är nämligen ”koldioxidnegativ” när mängden utsläpp som avlägsnas från atmosfären är större än mängden utsläpp som släpps ut i atmosfären. Det senare gäller vår bYo-yogamatta.
Resultatet bekräftar att vi ligger rätt i vår strävan att utveckla sportprodukter som är i harmoni med vår miljö.
1 https://kork.de/wp-content/uploads/2019/12/Von_der_Korkeiche_zum_Kork.pdf
2 https://co2neg.com/power-of-cork
3 https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22813756/
Ytterligare referenser
Internationella energimyndigheten. 2008. ”CO₂-utsläpp från bränsleförbränning” ISSN 1683-4291.
http://lysander.sourceoecd.org.libproxy-wb.imf.org/vl=1376909/cl=15/nw=1/rpsv/statistic/s26_about.htm?jnlissn=16834291
Internationella klimatpanelen (IPCC). 2006. ”2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories.”
http://www.ipcc-nggip.iges.or.jp/public/2006gl/index.html